Svart och vitt satt ihop jag tror de hade det bra. Men så blandades de så att de glömde vilken färg de var och det blev kaos. De slets isär och jag tyckte det var bra, jag var rädd för färgen grå. Jag höll mig till vitt för jag trodde den var ren. Jag fick för mig att den var en mjuk lerklump som bara behövde hjälp med att formas. Jag spottade på svart för jag trodde det var mörkret som bildade det grå. Men vitt hade stelnat och var som en kameleont den anpassade sig men förändrade aldrig form. Vitt gick vidare och jag blev stum. Svart var i själva verket en glasboll. Jag väntade på att den oskadat skulle rulla iväg. Men den krossades. Nu ser jag en massa glassplitter som är nästan omöjliga att limma ihop. Jag ställde mig på fel sida och förlamade mig själv så att jag inte kan vara till någon hjälp. Har förstått att svart är vitt och vitt är svart och så har det varit helatiden...
Kommentera