Detta är skrivet med inspration från ett samtal jag hade med en person.
  • Du är som en sten. Man kommer ingen vart. Varken ut eller in. Vad hände?

-          Jag blev väl sårad eller något. Är det inte det man brukar skylla på?

  • Det finns ingen man.

-          Ok de. Nöjd?

  • Det finns inget du och de heller. Personer är olika. Du är en, någon annan är en och ännu en är också en. En. Enskild. Du och ingen annan.

-          Mmm, vi kör med den. ”Alla är unika buhuu” Ha! Jotack den har man hört. Ändå gör de samma saker, tänker likadant och säger samma sak.

  • De är lika, men inte samma.

-          Åååh ja vi pratar om grammatik istället. Jag trodde jag skulle tappa andan.

  • Varför kan du inte prata om det som ligger bakom det där leendet du köpt?

-          Jag är ingen fisk. Jag kan inte dyka djupt för då drunknar jag.

  • Simma upp till ytan ibland då och ta några andetag. Ingen kan leva på botten.

-          Jag behöver inte lära mig simma. Jag har en båt.

  • Åh vad gör du i vattnet då? Jag ser floden som flyter från ditt öga.

-          Du krossar min båt. Alla vill ni krossa min båt. Ni vill se mig plaska i vattnet och kippa efter andan. Jag gråter inte. Jag mår bra. Vad ska jag göra i vattnet ändå? Jag har inget att hämta där?

  • Förlåt mig, men jag gör det för jag bryr mig. Jag kommer inte lämna dig. Jag har en livboj som kan rädda dig hallå. Du har ett ankare med massa sjögräs på. Det bara samlas och samlas där längs linan till botten. Du måste dyka för att kunna få upp det. Du bara drar och drar från din båt, men det hjälper      ingenting.

-          Men sjögräset sticks och klibbar. Det gör ont, förstår du? ONT! Det är äckligt och jag vill inte ha något med det att göra.

  • Jag vet, men det kan ta dig härifrån. Ankaret låter dig inte röras. Ska du sitta här ensam i båten utan att komma någonstans. Du kommer aldrig ta dig till land utan förr eller senar får havet nog och slukar dig.

-          Det finns inge land. Jag tror inte på det där. Ingen har ju sätt det hallå. Var är den där livbojen förresten. Ser du den någonstans eller?

  • Var inte dum. Såklart har ingen du mött sett land. Du är mitt ute i havet och de som väl funnit land är kvar där. När det gäller bojan, måste du våga slänga dig ut i vattnet för att kunna se den. Den ligger bakom din båt.

-          Jag tror dig inte. Jag kan inte tro förens jag ser. Varför gör du dig ens besväret att stanna här? Har du inte brottom till land? Du vill inte vara med mig där ändå. Tro mig jag är inte värd att vänta på. Som du sa. Sjögräset är tjockt och det kommer hur som haver ta lång tid innan det rensas.

  • Men förstår du inte det. Jag vill ju ha dig med.

-          Du klarar dig bättre utan mig. Din båt är ful och du är för vass. Låt mig vara här. Jag har det bra. Ser du inte det?

  • Varför försöker du stöta ifrån mig så där. Det är bara lögn och jag vet bättre än att tro på dem. Varför försöker du dra mig upp i en annan båt?

-          För du försöker dra mig ur min båt. Varför gör du så? Har jag inte sagt hur jag vill ha det?

  • Men jag måste ju göra det för att nå dig. För att komma nära.

-          Varför vill du komma nära? Jag är ju bara en sten.

  • För att kunna värma dig din tok. Du är så mycket mer. Du är en ädelsten.

-          Är du en sjöjungfru? Kommer du dränka mig?

  • Tror du inte på godhet. Här finns ingen ondska eller baktanke. Det är ren kärlek. Kan du inte se den?

-          En ädelsten är också hård. Hur kan jag få kärlek jag inte kan ge?

  • Det är en investering. Du kommer kunna ge så mycket mer tillbaks när du är fri igen. Du förstår flera små vattendroppar kan lösa till och med en sten.

-          Så det är det du vill göra. Lösa mig till bitar. Till inget?

  • Nej lösa dig för att sätta ihop dig på annat sätt. Till kol.

-          Kol? Det är inte vackert. Det är svart och smutsigt.

  • Det beror på hur man ser det? Med mina ögon är det mjukt och om det ligger i rätt händer kan det skapa oerhört vackra spår.

-          Men är jag inte lätt att smula då?

  • Jo. Det är ett val förståss. Vacker, hård, värdefull men oanvändbar. Eller meningsfull, användbar, mjuk och inflytelserik. Kyla eller värme? Iskristall eller eld?

-          Du får det att låta så enkelt som att det bara är att välja det mest lockande så får man det.

  • Det är för att det är så det är. Det är precis så det är. Så ska du med?

-          Till vadå?

  • Till trygghet, vila, värme, gemenskap och glädje. Till frid och fröjd.

-          Var någonstans?

  • Till fastlandet.

 

Liknande inlägg

Kommentera

Publiceras ej